Modevecka!

johan-magnusson-fashion-week-stockholm

Modevisningar nästan utan undantag en gång i timmen under Fashion Week måndag till onsdag. Här på visningslokalen The Black Box i Europahuset på Regeringsgatan innan Whyreds härliga damvisning. Älskar mina vida byxor, kan vi inte vara fler killar och män som vågar bära upp det?!

johan-magnusson-fashion-week-stockholm

Jacka: Dr. Denim. Byxor: Asos. T-shirt: Weekday. Pennyloafers: Sebago. Halsband: Emma Israelsson. Väska: Holger Bags. Klocka: Triwa x Erik Bjerkesjö. Foto: Frank Nordenberg

NYHET: Svepet – senaste nyheterna till dig på en minut

three-02

Du vill ha koll på de senaste mode- och designnyheterna, men har ingen tid för att läsa dem. Nu lanserar vi Svepet, som ger dig sju viktiga nyheter från veckan som gick. Läs dem på en minut genom att svepa vidare i bildspelet, eller få en fördjupning kring några av dem i texten här nedanför.

replays revolutionernade nyhet

Jeansmodellen Hyperflex kom i oktober och släpps nu i nya färger, bland annat vitt, svart, blått och grönt, på herr och dam. Vanliga stretchjeans har en elasticitet på cirka 15 procent, medan Hyperflex har hela 100 och gör det möjligt att röra sig obehindrat i jeansen som sedan går tillbaka till sin vanliga passform. Pris: 1 599 kronor.

hopes nya samarbete

Ett ögonblick … Hopes creative director Ann Ringstrand, varför ett samarbete just med Märta Måås-Fjetterström?

– Efter att vi hade besökt hennes ateljé och arkiv i Båstad för exakt ett år sedan kände vi att båda varumärkena matchade. Vi har utgått från Märtas mönster Svarta Fällen och skapat en mindre “kollektion i kollektionen”, som är väl integrerad i hur resten av vårkollektionen ser ut.

Hur ser du på framtiden?

– Vi hoppas att den svarta väskan Marta Bag blir en klassiker som kommer att leva kvar länge i Hopes sortiment.

hope-first-coat-khaki-green-ian-parkas-womens-spring-summer-2015

Och vilka Hope-plagg får man inte missa i vår?

– I vårjackan First Coat (t.v.) möter mode funktion. Finns i tre färger i vårt sedvanliga vaxtyg. På herrsidan är parkasen Ian ny för säsongen, även den vaxad i tre färger i en kortare modell.

unik svensk kollektion till selfridges

Självaste Selfridges bryter alla tänkbara barriärer när de från och med den 12 mars fram till mitten av april överger sina herr- och damavdelningar till förmån för nysatsningen Agender med unisexkollektioner. Man vill skapa en könsneutral shoppingupplevelse utan stereotyper med kläder och accessoarer. Färska svenska modemärket Haal (som vi har introducerat till här) finns med i satsningen med en kollektion specialdesignad för varuhuset.

Vad hände med modeundret?

stockholmneweventsnewyork5jpgjpg

stockholmneweventsnewyork5jpgjpg

Konkurser och succéer visar på svenskt modes skörhet, konstaterar Plaza Magazines Sofia Edgren när hon gräver djupare i ett av de mest ifrågasatta uttrycken i vårt moderna medvetande.

Våren 1999: Svenska ambassaden i Tokyo anordnar tillsammans med modetidningen Stockholm New evenemanget Swedish Style in Tokyo där designer som Filippa K, Whyred (vars grundare och creative director, Roland Hjort, spatserar på catwalken från samma event i New York på bilden ovan) och Lovisa Burfitt medverkar. I samma veva uppmärksammas svenskt mode i en rad internationella tidningar, som Wallpaper och franska Vogue. Plötsligt tar Stockholm plats bland världens mode­metropoler. Här någonstans, i ett myller nyetablerade och hungriga designer, går startskottet för en expansiv tid i svensk modehistoria: en tid där kreativitet och nyskaparanda maxas till den grad att någon myntar ett uttryck som kommer ligga som en välsignelse över Modesverige det kommande decenniet – det svenska modeundret.

Våren 2014: V Ave Shoe Repair och The Local Firm – två modemärken som nämnts som pelare i det svenska modeundret – går i konkurs. I en tid när medellivslängden för mindre svenska modemärken rapporteras ligga på tre år, byts haussen kring det omtalade “undret” inte sällan ut mot skepsis om dess egentliga existens.

V Ave Shoe Repair försattes i konkurs i april. Konkursen omgavs av en ordväxling om vad som hade gått fel. Lee Cotter, som tillsam­mans med Astrid Olsson grundade V Ave Shoe Repair 2004, menar i dag att det var “drivet av en mängd olika problem med styrelsen och investerarna som kulminerade tidigt våren 2014”. Företagaren Göte David Johansson, som gått in som finansiär i bolaget 2012 och var bolagets styrelseordförande, sa i våras till branschtidningen habit att det saknades pengar i företaget och “att kostnaderna var för stora i förhållande till försäljning”. Johansson var även finansiär i The Local Firm som också det gick i konkurs i våras.

Lee Cotter vill i dag lägga händelsen bakom sig men svarar kort­fattat att problemen V Ave Shoe Repair tampades med, är samma som resten av den svenska modebranschen ofta tampas med.

– Den stora gemensamma utmaningen som svenska varumärken står inför är konsten att lyckas kommersiellt på hemmamarknaden utan att försaka kvaliteten på produkt, kommunikation och vision.

Det finns samtidigt fler svenska modemärken som klarat sig ge­ nom finanskrisens svåra dagar. Exempelvis visade Acne Studios och Tiger of Sweden, som bägge omsatte cirka 760 miljoner kro­nor vid föregående bokslut, på en tillväxt på runt 20 procent från året innan. Och vid sidan av att Acne Studios jämte andra märken som Gudrun Sjödén och Filippa K ökar på exportsidan, etablerar sig mindre märken, exempelvis Dagmar och Elin Klings nystartade Totême på internationella nätsajter som Net­a­porter.

Men, V Ave Shoe Repair och The Local Firms öden statuerar ex­empel på den svenska modebranschens skörhet. Mode är en ytterst föränderlig och konjunkturkänslig näring. Inte minst på grund av att svenskar, även om de är lojala sina märken, är en liten såväl som trendkänslig målgrupp. Det säger Karin Falk, modevetare och författare till boken Det svenska modeundret.

– Svenskt mode befinner sig i en utvecklingsfas just nu. Samtidigt som vissa märken tvingas läggas ner, bubblar det under ytan och nytt är på ingång. Jag ser inte modeundret som statiskt, utan som en växelverkan där en ny våg är på ingång.

Kritiker har ofta påpekat att “undret” aldrig handlade om någon plötslig skänk från ovan, utan att det var ett resultat av en rad designer som efter hårt arbete – ofta på plantskolor som JC och H&M – etablerade sina märken vid ungefär samma tidpunkt. Philip Warkander, doktor i mo- devetenskap vid Stockholms universitet, menar att modeundret heller inte ska ses som en fråga om faktiska ekonomiska framgångar.

– Det handlade snarare om en möjlighet att påverka det internationella modeklimatet genom sitt fokus på det enkla och nedtonade. Det var alltså ett mer kulturellt och estetiskt under, än ett ekonomiskt.

Modeundrets framväxt ska heller inte ses utan sin historiska kontext där den svenska musikbranschens framväxt under 1990-talet betydde mycket för att världen vände sina blickar mot svenskt kulturliv. Adderar man det faktum att Sverige länge haft en stark kreativ industri, inte minst på design- och inredningssidan, klargörs modeundrets uppkomst. Den ljusa, lätta inredningsstilen som går att spåra till Carl Larsson blev uppkomsten av den “svenska stilen” som inspirerade funktionalismens eleganta vardagsprodukter och senare även det “demokratiska mode” som växte fram under de politiska 1960- och 70-talen. De bärbara, enkla och funktionella termer som det svenska modeundrets signum ofta beskrivs i, kan alltså ses som ett arv från modeskapare som Mah-Jong, Sighsten Herrgård, Katja of Sweden med flera.

– Baserad i en enkel look slog det svenska modet stort internationellt eftersom stilen både var tydlig och lättillgänglig – detta i kombination med bra prissättning och ett allmänt intresse för skandinavisk design, säger Warkander. Han menar att dagens “modedipp”, där märken har svårt att överleva och rent av dör, kan ses som ett symptom på svenskarnas trendkänslighet. På samma sätt som att inredningsintresset kommit och gått, får även modet periodvis stå tillbaka för andra trender, menar han:

– Nu står mat i fokus och då glider mode långsamt ut i periferin.

Att vissa märken inte klarar sig ser Philip Warkander främst som en bristande kunskap om affärssidan av mode. Trots att han har svårt att uttala sig i enskilda fall, anser han exempelvis att V Ave Shoe Repairs konkurs var resultatet av en sviktande affärskompetens. Därtill har han personligen haft svårt att förstå vem företagets kund egentligen varit.

– Av designen att döma har formspråket varit väl smalt för ett märke som även söker kommersiella framgångar. Det är svårt att överleva utan en tydlig affärsplan och en högkvalitativ kreativ vision, säger Philip Warkander.

Att framgångsreceptet för svenskt mode stavas hårt arbete kombinerat med kreativitet och aff ärssinne står tydligt – men räcker det verkligen? I ett modeintresserat land där nytänkande hyllas och där det trots satsningar på designutbildningar och modeveckor ändå bara är ett fåtal modemärken som överlever, kan man fråga sig om marknaden är för liten för alla modetalanger?

– Det tror jag absolut inte. Även om begreppet det svenska modeundret inte är något som branschen identifierar sig med, ser jag det inte som “ett” modeunder under samma stil. Alla kreatörer står för något eget, och olika uttryck har olika kunder och målgrupper, säger Kajsa Guterstam, vikarierande generalsekreterare på Association of Swedish Fashion Brands, en oberoende organisation som arbetar för att stödja den svenska modeindustrin.

Till syvende och sist hänger den svenska modebranschens tillväxt inte enbart på konsumenten. För blomstring, menar Karin Falk, krävs förändringar på politisk nivå.

– Reformer som gör det enklare att starta och driva eget tror jag är jätteviktigt för Sverige som modenation. Därtill är även e-handeln i Sverige ofta för dyr i drift, säger Falk. Hon ser dock ljust på framtiden för svenskt mode:

– Förutom att märken som Acne, Filippa K, Hope och Rodebjer etablerar sig på hemmaplan och internationellt, har vi en rad lovande designer på uppgång. Minna Palmqvist, Ida Klamborn och Erik Bjerkesjö tillhör den nya svenska modevåg som sköljer över oss just nu.

Svenskt mode i siffror

Så mycket omsatte svenska modebolag 2013:

H&M: 128 miljarder kronor.
Acne Studios: 892 miljoner kronor.
Tiger of Sweden: 879 miljoner kronor.
House of Dagmar: 33 miljoner kronor.

Text: Sofia Edgren