En försmak av våren: Faith Connexions trasade glamour

012rest-ss16-faith-connexion-tc-63015

012rest-ss16-faith-connexion-tc-63015

Christophe Decarnin, den skygge fransmannen som förvandlade Balmain till att bli ett av världens mest kopierade modehus, ryktas vara tillbaka och det genom nystartade märket Faith Connexion. Plaza reder ut begreppen.

I allians med franska Vogues redaktörer gjorde han under 00-talet sig ett namn för att kunna sälja slut på slitna och kristallbroderade jeans för dryga 20 000 kronor och orkesterjackor för det tiodubbla – allt under en rasande finanskris.

Hans dekadenta cocktail av glamour, rock och trash är tillbaka men till skillnad från Balmain är priserna (något) vänligare och silhuetten oversize snarare än snortajt. Likt Paris andra stora snackis, Vêtements, är plaggen i många fall unisex och skapar habegär bland både kvinnor och män. Faith Connexion må själva aldrig ha bekräftat ryktena men Decarnins återkomst är Paris sämst bevarade hemlighet.

25-faith-connexion-spring-2016

Faith Connexion vår- och sommar 2016.
Text: Jimmy Guo

 

Läs också: Tom Ford bringing sexy back

Veckans snackis…

celine-joan-didion-spring-summer-2015-02

… är att Célines vår- och sommarkollektion inte bara hyllar 70-talsgarderobens viktigaste plagg, utan även får stor uppmärksamhet för ansiktet som ska fronta kampanjen.

celine-joan-didion-spring-summer-2015

Legendariska journalisten och författaren Joan Didion har hunnit fylla 80, och den första kampanjbilden som släpptes häromdagen, på det aningen otypiska kampanjansiktet, skapade svallvågor på nätet. Det var creative director Phoebe Philo som själv handplockade Didion till jobbet, och förutom en svårslagen coolness menar Vogues Alessandra Codinha och flera med henne att tajmingen med kollektionens 70-talstema och Didions storhetstid under samma period är svårslagen.

Fortsättning, och fler kampanjbilder, följer!

 

Fler Veckans snackis finns samlade här!

Ett ögonblick…

herb-ritts-duo-fotografiska-in-full-light

jimmy-guo-cay-bond-pontus-frankenstein-fotografiska-herb-ritts

…Plaza Magazines Jimmy Guo, som tog plats i en minst sagt namnkunnig diskussionspanel, för att inviga stjärnfotografen Herb Ritts omtalade utställning på Fotografiska i Stockholm.

Berätta om paneldiskussionen!

– Vi hade trendanalytikern Cay Bond som moderator och med mig stod reklamaren Pontus Frankenstein, fotografen Karolina Henke, J. Lindebergs designer Jessy Heuvelink samt Mark McKenna som är vd för Herb Ritts Foundation. Cay tyckte väl att det vore kul att ha med en entusiastisk pojkspoling i mixen bland alla tunga rävar…

Om man nu har missat, vem är Herb Ritts?

– En av de största fotograferna i modern tid efter att ha satt sin prägel på såväl redaktionellt som kommersiellt fotografi. Hans bilder på den perfekta fysiken klingade precis rätt i tiden med 80-talets ökande fitnessintresse och än i dag tycker jag inte att någon har lyckas fotografera män som Ritts. Hans samarbeten med titlar som Vogue och Interview gjorde honom också till en ikonisk kändisfotograf.

Och vad tycker du om själva utställningen, In Full Light?

– Namnet skvallrar ju om att man valt att bara visa Ritts bilder som fotats i naturligt solljus, vilket också är ett av hans signum, och bjuder på ett väldigt brett och bra urval av bilder. Hade jag önskat något hade jag velat se printarna större – det är otroligt pampigt att se bilderna stort.

Vem vänder den sig till?

– Utan att ens behöva vara insatt i foto tilltalade hans fotografier så pass många, och gick hem i såväl glossiga magasin som kommersiell reklam och musikvideor. Därför borde den tilltala alla som har intresse för estetik och fotokonst, och om man intresserar sig för fenomenet med supermodeller ska man inte missa grupporträttet med Stephanie Seymour, Cindy Crawford, Christy Turlington, Tatjana Patitz och Naomi Campbell. Efteråt gör man klokt i att äta helt otroligt bra mat i Fotografiskas restaurang. Det är mer eller mindre omöjligt att boka

bord där nu innan jul men med lite tur så…

herb-ritts-duo-fotografiska-in-full-light
Herb Ritts In Full Light pågår till och med den 15 februari.


Missa inte vår nya konst- och designblogg! Läs den här!

Glamourens mästare till Sverige

tom-ford-portrait-tom-ford-beauty-02

tom-ford-portrait-tom-ford-beauty

Välskräddade kostymer har blivit lika mycket hans signum som perfektion och luxuös skönhet. Nu finns Tom Ford Beauty i Sverige och Plazas skönhetsredaktör Caroline Hainer gräver djupare.

Historierna om Tom Ford, den 52-årige designern och filmskaparen, är många. Som att han, när han första gången mötte Gwyneth Paltrow frågade om hon kunde föda hans barn. Som att han, under en intervju med AA Gill föreslog att de skulle genomföra intervjun nakna – för att sedan göra det. Enligt Anna Wintour (Vogue nov. 2013) är historierna sanna, liksom det mesta man hör om designern som oftast vägrar ge intervjuer. Tom Ford älskar nakenhet och vulgariteter, men under något slags eleganta, kontrollerade former.

Inte sedan YSL eller Coco Chanel har en designer varit synonym med sina egna skapelser. Han frontar gärna annonserna för kläderna han gör, för både män och kvinnor, och parfymerna och skönhetsprodukterna som bär hans namn. Tom Ford är elegant, sexig och lekfull och det kan du också bli, om du bär hans kläder.

I synnerhet om du bär de välskräddade kostymerna, inte sällan i sammet, som blivit hans signum – eller någon av hans parfymer som numera också finns i Sverige. Bilden av Tom Ford for men-flaskan framför en kvinnas rakade kön och mellan hennes bröst är numera en i det närmaste vulgoikonisk annons. Precis som bilden av honom själv, med uppknäppt skjorta och en kvinnas välmanikyrerade hand, i en annan annons för samma parfym.

Men precis som den chockade respons parfymannonserna fick är allt välkalkylerat och planerat av en av designvärldens mesta möjliga perfektionister.

“Jag är en total perfektionist”, sa Tom Ford i en Vogue-intervju redan 1996. “Det här jobbet är på ett sätt rena egotrippen. Det är världsherravälde genom stil.”

I tjugo år har Ford kartlagt varje steg han tagit i karriären, från tiden som designer för Gucci och Yves Saint Laurent (1994–2004) till utvecklandet av egna linjerna och sedan 2010 också skönhetsprodukter för både män och kvinnor. Och de är verkligen verk av en perfektionist. Inte bara är produkterna, ofta i svart och guld, små konstverk. De luxuösa läppstiften i dramatiskt röda eller sexigt naturliga “nude”-färger står ut och känns väldigt Tom Ford, helt i linje med den översexiga, glamourösa stil han har gjort sig känd för. Contour-redskapen är gjorda för att trolla fram smalare kindben och en lätt Saint Tropez-bränna. tom-ford-beauty-red-lip-stick De sexiga, starkt röda läppstiften har blivit Tom Fords signum.

tom-ford-beauty-red-lip-stick
De sexiga, starkt röda läppstiften har blivit Tom Fords signum.

Orientaliska och sensuella Black orchid (2006) var den första parfymen i det som i dag är den ordinarie parfymserien som följdes av den extra lyxiga parfymserien Private blend collection. Den mjukare Black orchid-versionen Velvet orchid är det senaste tillskottet. Grey vetiver är Hugh Jackmans signaturdoft och Ford själv sägs vara Tom Ford for men trogen.

En av tankarna bakom serien är att den inte ska vara allt för lätt att få tag på, därför finns det bara få försäljningspunkter i världen som säljer hela parfymkollektionen. Också detta är en del av Fords perfekta plan. Och nu, äntligen, ingår också Sverige i den. Ett urval av Tom Ford Beauty finns på Åhléns i Stock- holm och ett fullt skönhetsutbud på NK i Stockholm. tom-ford-beauty Tom Ford Beautys nyheter 2014: ögonskuggan Sahara haze, kit med basmakeup och doften Jasmin rouge – nu alltså även tillgängligt i Sverige.

tom-ford-beauty

Nyheter 2014: Ögonskuggan Sahara haze, kit med basmakeup och doften Jasmin rouge – nu alltså tillgängligt även i Sverige.

Om du gillade detta, så gillar du nog också: En filmstjärnas doft.

Text: Caroline Hainer

Vad hände med modeundret?

stockholmneweventsnewyork5jpgjpg

stockholmneweventsnewyork5jpgjpg

Konkurser och succéer visar på svenskt modes skörhet, konstaterar Plaza Magazines Sofia Edgren när hon gräver djupare i ett av de mest ifrågasatta uttrycken i vårt moderna medvetande.

Våren 1999: Svenska ambassaden i Tokyo anordnar tillsammans med modetidningen Stockholm New evenemanget Swedish Style in Tokyo där designer som Filippa K, Whyred (vars grundare och creative director, Roland Hjort, spatserar på catwalken från samma event i New York på bilden ovan) och Lovisa Burfitt medverkar. I samma veva uppmärksammas svenskt mode i en rad internationella tidningar, som Wallpaper och franska Vogue. Plötsligt tar Stockholm plats bland världens mode­metropoler. Här någonstans, i ett myller nyetablerade och hungriga designer, går startskottet för en expansiv tid i svensk modehistoria: en tid där kreativitet och nyskaparanda maxas till den grad att någon myntar ett uttryck som kommer ligga som en välsignelse över Modesverige det kommande decenniet – det svenska modeundret.

Våren 2014: V Ave Shoe Repair och The Local Firm – två modemärken som nämnts som pelare i det svenska modeundret – går i konkurs. I en tid när medellivslängden för mindre svenska modemärken rapporteras ligga på tre år, byts haussen kring det omtalade “undret” inte sällan ut mot skepsis om dess egentliga existens.

V Ave Shoe Repair försattes i konkurs i april. Konkursen omgavs av en ordväxling om vad som hade gått fel. Lee Cotter, som tillsam­mans med Astrid Olsson grundade V Ave Shoe Repair 2004, menar i dag att det var “drivet av en mängd olika problem med styrelsen och investerarna som kulminerade tidigt våren 2014”. Företagaren Göte David Johansson, som gått in som finansiär i bolaget 2012 och var bolagets styrelseordförande, sa i våras till branschtidningen habit att det saknades pengar i företaget och “att kostnaderna var för stora i förhållande till försäljning”. Johansson var även finansiär i The Local Firm som också det gick i konkurs i våras.

Lee Cotter vill i dag lägga händelsen bakom sig men svarar kort­fattat att problemen V Ave Shoe Repair tampades med, är samma som resten av den svenska modebranschen ofta tampas med.

– Den stora gemensamma utmaningen som svenska varumärken står inför är konsten att lyckas kommersiellt på hemmamarknaden utan att försaka kvaliteten på produkt, kommunikation och vision.

Det finns samtidigt fler svenska modemärken som klarat sig ge­ nom finanskrisens svåra dagar. Exempelvis visade Acne Studios och Tiger of Sweden, som bägge omsatte cirka 760 miljoner kro­nor vid föregående bokslut, på en tillväxt på runt 20 procent från året innan. Och vid sidan av att Acne Studios jämte andra märken som Gudrun Sjödén och Filippa K ökar på exportsidan, etablerar sig mindre märken, exempelvis Dagmar och Elin Klings nystartade Totême på internationella nätsajter som Net­a­porter.

Men, V Ave Shoe Repair och The Local Firms öden statuerar ex­empel på den svenska modebranschens skörhet. Mode är en ytterst föränderlig och konjunkturkänslig näring. Inte minst på grund av att svenskar, även om de är lojala sina märken, är en liten såväl som trendkänslig målgrupp. Det säger Karin Falk, modevetare och författare till boken Det svenska modeundret.

– Svenskt mode befinner sig i en utvecklingsfas just nu. Samtidigt som vissa märken tvingas läggas ner, bubblar det under ytan och nytt är på ingång. Jag ser inte modeundret som statiskt, utan som en växelverkan där en ny våg är på ingång.

Kritiker har ofta påpekat att “undret” aldrig handlade om någon plötslig skänk från ovan, utan att det var ett resultat av en rad designer som efter hårt arbete – ofta på plantskolor som JC och H&M – etablerade sina märken vid ungefär samma tidpunkt. Philip Warkander, doktor i mo- devetenskap vid Stockholms universitet, menar att modeundret heller inte ska ses som en fråga om faktiska ekonomiska framgångar.

– Det handlade snarare om en möjlighet att påverka det internationella modeklimatet genom sitt fokus på det enkla och nedtonade. Det var alltså ett mer kulturellt och estetiskt under, än ett ekonomiskt.

Modeundrets framväxt ska heller inte ses utan sin historiska kontext där den svenska musikbranschens framväxt under 1990-talet betydde mycket för att världen vände sina blickar mot svenskt kulturliv. Adderar man det faktum att Sverige länge haft en stark kreativ industri, inte minst på design- och inredningssidan, klargörs modeundrets uppkomst. Den ljusa, lätta inredningsstilen som går att spåra till Carl Larsson blev uppkomsten av den “svenska stilen” som inspirerade funktionalismens eleganta vardagsprodukter och senare även det “demokratiska mode” som växte fram under de politiska 1960- och 70-talen. De bärbara, enkla och funktionella termer som det svenska modeundrets signum ofta beskrivs i, kan alltså ses som ett arv från modeskapare som Mah-Jong, Sighsten Herrgård, Katja of Sweden med flera.

– Baserad i en enkel look slog det svenska modet stort internationellt eftersom stilen både var tydlig och lättillgänglig – detta i kombination med bra prissättning och ett allmänt intresse för skandinavisk design, säger Warkander. Han menar att dagens “modedipp”, där märken har svårt att överleva och rent av dör, kan ses som ett symptom på svenskarnas trendkänslighet. På samma sätt som att inredningsintresset kommit och gått, får även modet periodvis stå tillbaka för andra trender, menar han:

– Nu står mat i fokus och då glider mode långsamt ut i periferin.

Att vissa märken inte klarar sig ser Philip Warkander främst som en bristande kunskap om affärssidan av mode. Trots att han har svårt att uttala sig i enskilda fall, anser han exempelvis att V Ave Shoe Repairs konkurs var resultatet av en sviktande affärskompetens. Därtill har han personligen haft svårt att förstå vem företagets kund egentligen varit.

– Av designen att döma har formspråket varit väl smalt för ett märke som även söker kommersiella framgångar. Det är svårt att överleva utan en tydlig affärsplan och en högkvalitativ kreativ vision, säger Philip Warkander.

Att framgångsreceptet för svenskt mode stavas hårt arbete kombinerat med kreativitet och aff ärssinne står tydligt – men räcker det verkligen? I ett modeintresserat land där nytänkande hyllas och där det trots satsningar på designutbildningar och modeveckor ändå bara är ett fåtal modemärken som överlever, kan man fråga sig om marknaden är för liten för alla modetalanger?

– Det tror jag absolut inte. Även om begreppet det svenska modeundret inte är något som branschen identifierar sig med, ser jag det inte som “ett” modeunder under samma stil. Alla kreatörer står för något eget, och olika uttryck har olika kunder och målgrupper, säger Kajsa Guterstam, vikarierande generalsekreterare på Association of Swedish Fashion Brands, en oberoende organisation som arbetar för att stödja den svenska modeindustrin.

Till syvende och sist hänger den svenska modebranschens tillväxt inte enbart på konsumenten. För blomstring, menar Karin Falk, krävs förändringar på politisk nivå.

– Reformer som gör det enklare att starta och driva eget tror jag är jätteviktigt för Sverige som modenation. Därtill är även e-handeln i Sverige ofta för dyr i drift, säger Falk. Hon ser dock ljust på framtiden för svenskt mode:

– Förutom att märken som Acne, Filippa K, Hope och Rodebjer etablerar sig på hemmaplan och internationellt, har vi en rad lovande designer på uppgång. Minna Palmqvist, Ida Klamborn och Erik Bjerkesjö tillhör den nya svenska modevåg som sköljer över oss just nu.

Svenskt mode i siffror

Så mycket omsatte svenska modebolag 2013:

H&M: 128 miljarder kronor.
Acne Studios: 892 miljoner kronor.
Tiger of Sweden: 879 miljoner kronor.
House of Dagmar: 33 miljoner kronor.

Text: Sofia Edgren